Makrillfiske, västkust och hardcore-löpning!

Makrillfiske på riktigt hög nivå!

Har haft några riktigt bra dagar. I söndagskväll blev det avkopplande makrillfiske och förutom den lilla firren på bilden fick vi 15 stycken i normal storlek. 

Teknisk löpning!

Sverige är fantastiskt!

Under måndagen stack jag iväg på en kortare lugn runda i omgivningarna av Kovikshamn. Tanken var egentligen att springa lite på klipphällar längs havet. Men ett ihållande regn gjorde att hällarna var såphala och riktigt så teknisk löpning var jag inte intresserad av. Fick hålla mig på småvägar och fina stigar. Rundan bjöd ändå på vacker svensk natur. Västkusten är fantastiskt. Dessutom är Sverige välordnat. Mitt under rundan fanns det t.om. Baja-Maja utrustad med toapapper!!! Efter rundan blev det en rejält kall och återhämtande utedusch. Lite senare blev det lunch med potatis och grillad makrill. Bättre än så kan det knappt bli.

Idag blev det mer av hardcore-löpning. Jag sprang ett tröskelpass som bestod av 4*3 km på ett rejält kuperad motionsspår. Passet i sig är ganska lagom hårt. Mer tungt för benen än för konditionen. Vädret bjöd däremot på rejält med blåst och kopiöst med regn. Men i min värld är det inget att vika ned sig för. Det kan ju faktiskt ösregna på Lidingöloppet och inte tänker jag bryta för det. Dessutom tror jag att löpare som vågar utmana sig, lättare klarar av vardagslivets små bekymmer. Jag är inte så förtjust i alla militäriska ordspråk, men ett klassiskt är - det som inte dödar det härdar. Finns faktiskt en poäng i det ordspråket och just tröskelpass är verkligen härdande.

Summa summarum blev passet riktigt bra och jag joggade hem på trötta ben. Med upp-nedjogg och trösklar blev det ca 17.5 km som snittades i 4.39 min/km.

För övrigt har jag i juli månad sprungit 272 km fördelat på 30 pass. Nytt rekord för mig i antal pass och sträcka under en och samma månad.

Upploppet!

Har idag åter sprungit ett distanspass med joggingvagnen, 12.5 km på morgonen. Riktigt skönt ute och folktomt. Skulle det finnas en OS-gren i joggingvagn skulle jag troligen kunna representera Sverige. Nu är familjen i bilen på väg till havet och Kovikshamn. Förhoppningsvis blir det ett dopp i havet kombinerat med lite klipplöpning. Lyssnar just nu på Sommar i P1 och hörde att "Upploppet - de nya löparna" sänds idag kl 14.30. Det får bli dagens tips!

Vatten över huvudet.

Hoppas jag inte tagit vatten över huvudet!

Idag blev det en tung distans på ca 13 km. Egentligen hade jag tänkt att springa ett långpass i den mycket kuperade terrängen i Bunketorp (ett fantastiskt område i Lindome utanför Göteborg). Nu är jag ganska glad att jag valde att springa hemifrån. Den här dagen var inte en bra löpardag. Benen kändes konstigt sega och mentalt var det också tungt. Dessutom var jag lite kass i kistan den första halvan. De tretton kilometrarna i lugnt tempo men i hög värme kändes vääääääldigt långa. Då kommer det lätt lite negativa tankar som t.ex hur skall jag överhuvudtaget komma i närheten av sub 2:15 på Lidingöloppet eller för att citera ännu ett konstigt Svenskt ordspråk - har jag tagit vatten över huvudet?

Fina markerade trails vid Tjolöholms slott!

Men det behövs sämre dagar för att de bra skall kännas bättre. När jag tittar tillbaka på veckan har det varit en fantastiskt bra vecka. Min familj har bl.a varit nere vid Tjolöholms slott, söder om Kungsbacka och badat i havet. Riktigt bra badställe för barnfamiljer. Stranden ligger i en underbar miljö, som hämtad ur en saga.  Dessutom finns det flera fina markerade stigar från någon km till 5 km, som gjorda för trailrunning. 

I tisdags sprang jag ett nyckelpass inför Lidingö. Det bestod av 3*3 km i tröskelfart (runt mjölksyratröskeln). Jag sprang på en kuperad 3 km slinga, där en backe påminner lite om Abborrbacken. Min tröskelfart hamnade omkring 4.22-tempo. Med upp och nedjogg blev det 14.2 km i 4.39-tempo. Det passet var skönt, tufft och givande. Planerar att på sikt utöka det till 4-5 ggr 3 km. Jag sprang i mål hos mina svärföräldrar där jag svalkade mig i deras pool och sedan blev bjuden på god grillad mat. Det var en dag som bjöd på riktig livskvalité.

Som avslut, om någon missade den mycket tänkvärda dokumentären "Medaljens pris" som igår gick på SVT , finns den just nu på SVT-play ( i 29 dagar till ). Du hittar den här.

Utan jogg ingen blogg!

Ingen jogg utan joggingvagn!

Eller rättare sagt ingen jogg utan joggingvagn. De som definerar sig som löpare brukar sällan säga till andra att de joggar. Nej, vi springer, löper eller kör intervaller, långpass, snabbdistans eller en lätt distans. Att jogga blir lite medelsvensson - att någon gång då och då springa i knappt styrfart.

För mig har det dock den senaste tiden blivit en hel del joggande med joggingvagnen. Senaste två veckorna har jag avverkat ca 55 km med vagnen. Nästan uteslutande alla pass med vagnen blir kortare, lugnare joggingturer i ganska behaglig fart. Jag uppskattar dem då de ger tid med barnen och samtidigt möjlighet för egen mängdträning och reflektion. Dessutom får jag med en fullastad vagn lite mer styrketräning för benen än en vanlig lätt distans.

Förra veckan var hela familjen med på en joggingtur. Efter några km tröttnade barnen på att sitta i vagnen. Vår äldsta tös ville prompt springa själv. Hon sprang glatt i sitt egna tempo och med ett nästintill perfekt löpsteg hela den sista km hem!!!! Barn kan verkligen visa löpglädje och jag hoppas naturligtvis att den stannar och att mina barn får med sig en bild av att det är helt okey att röra på sig.

Igår var det dock jag som tröttnade på joggandet och pinnade därför på lite snabbare med vagnen (som innehöll båda mina barn). Det blev ett riktigt skönt och svettigt tempopass / snabbdistans på ca 6 km. Jag eller vi snittade på 4.16 min/km och någon km sprangs i 4-tempo. Det är populärt i bloggar att skriva om testträning eller testlopp, så den här rundan får bli min värdemätare i framtiden. Men å andra sidan växer barnen så det knakar och blir tyngre för varje vecka. Därför får jag nog vara nöjd om jag behåller den här farten.

Säkerheten främst!!

Undrar dock vad övriga slappa medborgare tänkte när jag flög fram med vagnen. Det gäller att främst tänka på säkerheten. Barnen ordentligt fastspända i fempunktsbältena och att ha stenkoll på omgivningen. 

Möjligen skall jag uppgradera vår joggingvagn. Eldsflammor där bak, bara det!! Det här barnet är redan coolare än vad jag någonsin kan bli......

Just det....idag sprang jag utan vagn. Det blev ett barfotapass på ca 8 km. Underbart och veckan som bara börjat.

För övrigt - dagens tips, om Ni inte vill ut och springa eller jogga ikväll, är att slå på tv:n och SVT1 kl 20.00. Då är det en dokumentär om Usain Bolt. Det kanske kan ge lite inspiration!

Vidga dina vyer och hitta platser för trailrunning!

Trailrunning vid FAIK-stugan!

Trailrunning kan du sysselsätta dig med precis var som helst, bara det finns någon form av natur. Bor du eller befinner dig vid ett berg är du lyckligt lottad. Vid naturvårdsområden kan du hitta vackra och förhoppningsvis välmarkerade leder. Många av dem ligger förhållandevis nära kommunikationer, dv.s det går att springa en valfri sträcka och sedan åka kommunalt hem eller vice versa.

Stigar går också och att hitta i de flesta skogsområden. Stigarna finns där av någon anledning och att springa på dem är inte bara bra för din hälsa utan också ett sätt att bevara ett kulturarv då du faktiskt hjälper till att trampa upp stigen lite grann. Det är allt för många stigar som idag bara försvinner, glöms bort eller byggs bort.

Ett sätt att hitta nya stigar är helt enkelt att våga ge sig ut på okänd terräng. Våga vika av från ditt vanliga motionsspår in på en stig. När du springer ditt vanliga distanspass på cykelbanor vidga dina vyer, öppna din sinnen och du skall se att det säkert finns en stig som leder bort från asfalten.

Vill du kombinera din löpning med en övernattning eller bara hitta nya platser för fin trailrunning kan du gå in på en riktigt bra hemsida, Svenska Turistföreningen, där finns det mängder med tips på vandrarhem för löpare.

Till sist - om Ni tröttnat på de vanliga tillrättalagda motionsspåren, finns det säkert en eller flera orienteringsklubbar i närheten av din bostadsort. Oftast har de en klubbstuga som ligger lite avsides. De brukar ha flera fina och bra markerade spår för löpning eller skidåkning. Idag tog jag en kort biltur till FAIK-stugan i Jorred / Fjärås. Där sprang jag deras 10.5 km slinga. Inga problem att hitta och det blev en runda som bjöd på fin trailrunning med en blandning av teknisk kuperad stig, lite mosslöpning och en del vatten och lera samt naturliga hinder. Bra träning inför terränglopp eller bara som skön löpning i och med naturen.

Varbergsloppet!

I lördags sprang jag Varbergsloppet. Jag tog Öresundståget från Kungsbacka till Varberg. Tåget var fullt till brädden med löpare och besökare till Wheels & Wings. På plats mötte jag upp ett gäng löpare från Solvikingarna. Vi hämtade ut nummerlappar och bytte sedan om inne på badhuset. Därefter blev det några km uppvärmning längs havet. Jag var en udda fågel i min Rigor-outfit bland Solvikingarnas "vackra" linnén. Det verkar dock vara en trivsam klubb med både duktiga och trevliga löpare. Hade jag bott i Göteborg hade det varit mitt självklara val som klubb.

Precis innan start försvann molnen och det blev riktigt varmt. Kände mig hyggligt taggad, men min tanke med loppet var främst som en bra snabbdistans / träning och att försöka snitta på strax under 4 min/km. Hittade också Linus, en löparkompis i starfållan. Han hade som mål att springa sub40.

Startskottet brann av och löpare rusade iväg. Själv höll jag faktiskt igen lite. Tog rygg på Linus och sprang ett tag bredvid en känd löparprofil Lennart Hansson, alias Rosa Pantern. Som vanligt hade han en kreativ men smått galen kreation på sig. Den här gången var det en slags hudfärgad tangabaddräkt  med en rosa svans.

Starten börjar med ett varv runt fästningen i Varberg. Efter 500 m var det någon som i trängseln hade lyckats välta en stor soptunna som nu rullade ut bland löparna som ett bowlingklot. Jag klarade mig från att bli en levande kägla.

Uppförsbacke i centrum. Bild från www.varbergsloppet.se

De första 5 km av loppet bestod av ganska många halvsega uppförsbackar i centrala Varberg. Tyckte också att det var rätt så varmt och försökte därför springa där det var skugga. Tyngst var det vid 4-5 km. Där någonstans kom jag ifatt Linus och lade mig framför honom. Jag tog sikte på ryggen till en löpare från OK Nackhe samt en snabb kvinna en bit fram.

Den kvinnliga löparen segade jag förbi mig vid 7-8 km, men Nackhelöparen besegrade mig. Annars tycker jag att det är en ganska bra taktik att skapa en egen tävling i tävlingen.

Sista biten på loppet var riktigt vacker och sprangs längs strandpromenaden. Rent känslomässigt tryckte jag på, men fartmässigt blev det nog ingen större skillnad. Sprang in i mål på 39.21 min och det räckte till en 72:a plats av ca 1888 startande. Är nöjd med resultatet med tanke på värmen och den relativt kuperade banan. Tror att min kapacitet på milen idag ligger där någonstans runt 39 minuter. Men med tanke på att den tiden är ungefär två minuter snabbare än för ett år sedan, så går det åt rätt håll.

Linus klarade sitt mål under 40 minuter och Solvikingarna gjorde som vanligt bra resultat - Olle sprang in på grymma 33.52 vilket gav en åttonde plats. Jonas som bloggar på Vägen till mål gjorde nytt pb på fina 36.21.

För egen del tar jag nog paus från tävlandet ett litet tag. Tävlingarna har inte varit ett självändamål med min löpning. Främst har jag sett dem som ett roligt socialt inslag men också som bra träning då de i flera fall har ersatt veckans snabbdistans. Det är svårt att på träning få till den känsla som uppstår under tävling. På ett sätt har jag troligen tävlat mig i form under de senaste månaderna.

Nu är jag dock mer sugen på att springa mer i terräng. Gärna längre lite lugnare pass i terrängspår eller  ren trail running. Ersätter en del av mina snabbdistanser med tröskelpass, som jag också lägger i terräng. Tror att det kan vara bra träning inför Lidingöloppet med t.ex. 4*3000 m tröskel i ett kuperat motionsspår.

Det har under senaste tiden blivit en hel lugna kortare löprundor med barnen i joggingvagnen och med min hund. De löprundorna uppskattas verkligen av hela familjen. Igår sprang jag t.ex. en kort runda på morgonen med hund och vagn. På eftermiddagen hängde även min fru med och då sprang vi en transportjogg med vagn, barn och hund till min frus föräldrar, där vi badade bastu. På hemvägen blev det pizza för hela familjen. Det fick sätta punkt på en bra löparvecka.

Bild från http://pinterest.com/scottdunlap/

10-dagar!

Sommarläsning!

När jag idag bokförde mitt intervallpass med IF Rigor på jogg.se, såg jag i min dagbok att jag sprungit tio dagar i sträck och i snitt sprungit en mil om dagen. Den enda anledningen till det är att jag har känt mig väldigt sugen på löpning under juli månad. 

På kommunlistan för Kungsbacka i jogg.se ligger jag just nu i topp över antal km sprungna i juli.

Jag har fortsatt med tredagarsmetoden men då det har känts lätt att springa har jag klämt in en hel del lugna distanser mellan de så kallade kvalitetspassen. Ett annat tema har varit trail och löpningen på stigar och i terräng är nog en del i min stora löpglädje just nu. Numera när jag är ute och springer mina lugna distanser och ser en stig så måste jag bara svänga in på den och se vart den leder. Dessutom tycker jag att mina rundor i kuperad terräng och på tekniska stigar har utveckla mig som löpare. De flesta av passen har jag sprungit helt på känsla, nästan helt kravlöst och struntat i km-tider. Väldigt befriande, det ger en merkänsla och ett sug för löpning. Jag har också försökt att lägga in minst ett pass i veckan med enkel styrketräning. Har en swissball / gymboll hemma och följer ett program gjort av den danska triathleten Rasmus Henning. Träningen tar högst en kvart men det känns rejält, främst i magmusklerna.

Tredagarsmetoden i kombination med terränglöpning, kravlösa pass och lätt styrka är nog en stor del i att jag nu känner en stigande formkurva. 

Närmre "Musse" än så här kommer jag nog inte på en tävling! Bild från Åsaloppet.

För ett otränat öga kan det tyckas att jag springer för mycket, men som sagt - just nu vill jag springa och därför blir det en ny tävling till helgen. Den här gången Varbergsloppet på 10 km. 

Avslutar det här inlägget med ett förhoppningsvis inspirerande klipp om löpargemenskap!

Åsaloppet 10 km - Sub 40 och pb!

Idag sprang jag Åsaloppet 10km. Loppet startade i centrala Åsa kl. 14.00. Vädret bjöd på mulet men varmt och ganska kvavt. Hyggligt många löpare hade anslutit (gissar på strax över 200 st till 10 km). Arrangören hade nog inte räknat att så många ville efteranmäla sig då deras nummerlappar tog slut.

En hel del duktiga löpare fanns på plats bl.a. den tidigare nämnda "Musse" men även Oscar Käck var där samt löpare från Hälle IF och Solvikingarna. För övrigt tog Löp&Sko kliniken de tre topp-placeringarna med Musse på topp med tiden 29:34.

Vid starten ställde jag mig snett bakom Musse. Det gäller att ta chansen när den kommer...:-) Första km sprangs som vanligt lite för fort på ca 3:43 min, men då fick jag åtminstone se tätens ryggar under den kilometern.

Det flöt på ganska bra i värmen. Kände mig lätt i benen, trots ganska mycket löpning i veckan. Fick en liten dipp vid 4 km, men då var det en del längre backar med svag lutning.

Skulle vilja skriva att jag sprang som med eld i baken. Men så var det inte. Kan förvisso inte påstå att jag gled runt loppet, men har ändå reflekterat över att jag är en ganska bekväm löpare. Inte på så vis att jag drar mig för att springa i t.ex. snöstorm, regn eller kyla. Mer att jag gillar att springa bekvämt d.v.s att jag inte riktigt vågar trycka på det där lilla extra. Det finns naturligtvis för och nackdelar med det. Den främsta fördelen är att jag lättare håller mig skadefri och till viss del bli också löpningen, åtminstone för mig, lite mer lustbetonad.


Min regelbundna träning och glädjen för att springa gör att resultaten kommer ändå, om än lite långsammare.

I vilket fall kom jag igång igen efter 6 km-markeringen och kunde ganska kontrollerat springa ända fram till mål. Min tid blev 38:47 och jag hamnade på plats 21. Dels blev det ett personbästa och sedan är det kul att ha sprungit milen snabbare än sin egen ålder.

Sammanfattningsvis var det ett trevligt lopp och trots lilla Åsa eller kanske på grund av litenheten blev loppet en riktig löparfest. Det var ganska mycket publik längs den riktigt vackra banan och åskådarna gjorde verkligen sitt bästa för att göra loppet lättare.

Ekorrhjulet - varför springer alla?

Problemet med ekorrhjulet är att även om man lyckas springa fortare än alla andra, så är man fortfarande en ekorre. 

Ett riktigt tänkvärt och bra ordspråk. Livet i stort kan lätt bli ett ekorrhjul som snurrar snabbare och snabbare med alla krav och val som omgivningen ställer eller som vi själva ställer på oss. Det är bra att stanna upp ibland och reflektera över vad som är viktigt i livet och att göra prioriteringar för att må bra. Ett exempel - igår var hela min familj i Tjolöholm och hade flera härliga timmar vid havet. Underbart och nästan helt kravlöst - inget hjul som snurrade där. För mig blir också löpningen ett sätt att skapa balans och ge energi för att klara det stora ekorrhjulet. Löpningen är definitivt inte en verklighetsflykt, eftersom jag känner mig i allra högsta grad levande då jag är i rörelse, men trots rörelsen blir löpningen ett sätt att stanna upp. 

Just nu vill jag verkligen springa. Det är onekligen lite lättare att ta sig ut och löpa under sommaren. Sedan föregående blogginlägg har jag sprungit lite varje dag - En halvtaskig snabbdistans. Ett lugnt pass med hunden på blandade stigar. Ett riktigt skönt intervallpass i terräng med IF Rigor har jag också hunnit med. Efter familjeutflykten igår sprang jag åter ett behagligt distanspass med hunden och idag blev det en kort runda med joggingvagnen. 

Jag har mina skäl till varför jag springer och är definitivt inte ensam att springa då löpning verkligen blivit inne och nästan en folkrörelse. Varför springer alla? Sommartider innebär för mig inte bara lättare löpning utan även lite mer tid att lyssna på radio. Tisdagen den 19 juni sände P1 ett riktigt bra program som tar upp den frågan - varför springer alla? Lägg dig i hängmattan och lyssna eller ladda ner, ta på dig lurar och ut och spring. Här är programmet från Sveriges Radio.

Från den 23 juli sänder P1 "Spring -De nya löparna", som enligt reklamen skall berätta springhistorierna som skaver och känns - Ett program om drogberoende, löparklänningar, kärleksmöten, elitism och festivalgemenskap. Från Bob Marleys löparrundor till franska vingårds-marathonet.

Den dagen då jag känner att löpningen blir fylld av för många krav - då skall jag ta fram ordspråket igen. För hur mycket eller snabbt jag springer är jag fortfarande bara en liten ekorre.

Springa med Mustafa Mohamed!

"Åsaloppet" - Bild lånad från http://www.mustafamohamed.se//

Jag skall springa med Mustafa Mohamed - "Musse". Tyvärr är det inte en egen exklusiv träning med honom.  Däremot har jag anmält mig till Åsaloppet nästa lördag. Det är ett nygammalt millopp som går på en relativt flack bana i Åsa. När jag först såg informationen om loppet tänkte jag att det skulle passa bra med en liten tävling i början av juli och att jag kanske skulle kunna vara med och kämpa om en topp tio placering. Men som det nu verkar, dyker det upp elitlöpare i varenda tävling. Även i lilla Åsa dyker det upp en skara superlöpare bl.a. Musse. I vilket fall hoppas jag på en Sub 40-tid och att jag åtminstone få se Musses rygg en liten stund. Han har bl.a. sprungit Karlstads Stadslopp på fantastiska 29.27.

Den här veckan har annars bestått av ganska blygsam löpning, åtminstone i km räknat. Toppen i veckan var det tuffa trail-intervallpasset med SAIK. Långpasset i Sandsjöbacka var en lisa för själen.

Idag har jag sprungit en kort tur med båda barnen i joggingvagnen och skall senare under kvällen, med tanke på det kommande loppet, försöka få till en snabbdistans.

Här följer ett kort klipp med "Musse" och med de orden i bakhuvudet skall jag kanske försöka få till ett pb på milen nästa helg.