Svett är fett som gråter.

Är ett citat som är taget från Paolo Roberto. Man kan tycka vad man vill om honom men det här "ordspråket" har faktiskt en poäng. Dessutom tycker jag att han har en ganska sund inställning till mat och träning. Han ser också ut att behärska konsten att springa barfota, vilket kan ses i följande halvgamla klipp från nyhetsmorgon.

För egen del har jag också svettats något även den här veckan. Framförallt bakom min och barnens favoritfarkost - joggingvagnen. Jag har nog sagt det förut, hade det funnits en OS-gren i joggingvagn, då skulle jag bära landslagsdräkt.

I tisdags tog jag med farkosten och barnen till tisdagsträningen och löparkvällarna inför Göteborgsvarvet. Det var snabbdistans på schemat och den skulle springas på mestadels cykelbanor. Därför funkade det bra att hänga på med joggingvagnen. Själva snabbdistansdelen var på ca 4 km och jag lyckades putta igång ekipaget till ca 4.10-tempo i snitt. Barnen var nöjda, skrattade och hejade ivrigt på för att jag skulle komma ifatt andra löpare.

Igår hade jag tänkt att ta mig till gymmet för att svettas på crosstrainern. Men det var en strålande höstdag, sol och vindstilla. Därför hade det varit snudd på hädelse att inte springa utomhus. Med lätta ben och ett lika lätt sinne blev det en mils löpning tillsammans med hunden i strax under 4.30-fart.

Idag är jag tillbaka till en annan verklighet. Föräldrarledigheten är över för den här gången - tiden springer bokstavligen iväg. Båda barnen går nu på förskolan och jag jobbar igen. Får se framöver hur livspuzzlet kommer att se ut med heltidsjobb, hämtning och lämning på förskola samt allt annat som ingår i mitt liv........