Löpning i Särö Västerskog

Särö Västerskog

Den riktiga Anton K

Kopian...

I måndags var jag och Linus ute i Särö Västerskog och sprang en kort sväng. Vanligtvis har vi under den sista tiden åkt iväg för att simspringa i våtdräkt och även om det är riktigt roligt kändes det den här gången befriande att bara springa även om miljön var den samma som under våra swimrun. Linus sprang i bara tights och med sitt skägg var han en kopia av Anton Krupica eller möjligen en ultravariant av Jesus.
Dessutom var hans löpning på klipporna bitvis likt en bergsget. Det kan bli han som får dra runt mig på lördagens begivenhet i skärgården....

Vädret var så bra som det kan vara en kväll under den svenska sommaren. Sol och vindstilla. Vattnet var spegelblankt och löpningen var riktigt skön. Det blev ytterligare ett pass att lägga in i minnesbanken inför den bistra vintern. Rekommenderar varmt en runda i Särö. Vi valde att parkera vid gratisparkeringen och sprang sedan ner till badplatsen, vidare upp på klipporna längs havet. I princip följde vi slingan som finns på kartan nedan, förutom att vi tog en extra sväng ut på udden. Efter ett varv vid havet och skogen sprang vi på asfalt norrut och förbi Blomstermåla och sedan ner längs golfbanan. Därefter direkt ner till havet där vi sprang på en fin slinga på klipporna igen tillbaka till stranden och parkeringen. Totalt blev det 8.3 km vacker löpning, njutning och ny energi.

Dags för ett nytt pass bland den röda faran.....

Ikväll är det åter dags att klä sig i gummi. Det blir till att simspringa vid Vallda Sandö. Jag och Linus skall testa lite nya saker inför Öloppet. Vi har bland annat skaffat en gummilina som vi skall ha mellan oss. Den skall förhoppningsvis göra det enklare för oss att hålla ihop vid simningen, framförallt om det blir en stökig historia a.k.a badanka. Dessutom känns det lite säkrare.

En annan sak som lurar i vattnet och som nu börjar dyka upp som röda meteorsvärmar är brännmaneter. Själv har jag en slags inbyggd skräckreflex när jag möter dessa havets bålgetingar. Trots att de troligtvis saknar det som vi kallar intelligens, känns det ibland som om brännmaneterna har snackat ihop sig och bestämt att jag är ett fritt villebråd. De beter sig som målsökande projektiler. För att råda bot på det har jag köpt Apolivas Sollotion med manetskydd. Den hindrar nog inte min inbyggda skräck men förhoppningsvis lindrar den något......den som lever får se...:-)

Från olanderswim.se

Då jag ändå skriver om säkerhet har jag hittat ytterligare en sak för säkerheten. Det är en flyboj som det går att packa ned saker i för att sedan blåsa upp. Bojen guppar på vattnet bakom dig när du simmar och skall enligt recensenter inte vara i vägen för simningen. Känns faktiskt som en bra investering för simning i öppet vatten bland båtar och vattenskotrar m.m. Vem sa att simning inte var en prylsport?

Videolänk till SafeSwimmer.

Virtual partner

Bild lånad från http://crosstranad.blogspot.se/

Jag har den senaste tiden mest sprungit i teknisk terräng,  på klipphällar, kuperat och dessutom varit iförd en väldigt tight och varm våtdräkt. Därför har naturligtvis kilometertiderna varit ganska blygsamma. Det skall förvisso sättas i samband med just de yttre omständigheter och i ansträngningsgrad har passen över lag varit ganska hårda och dessutom lite längre i tid och rörelse än ett vanligt löppass.

Men de gånger jag klippt navelsträngen till våtdräkten och sprungit i min vanliga löputstyrsel har det oftast blivit ganska lugna distanser. För att inte fastna i något lunktempo bestämde jag mig häromdagen för att testa min GPS-klockas Virtual Partner (VP). VP:n i Garmin 910XT fungerar på så vis att du kan lägga in ett pass som du tidigare har sprungit och sedan helt enkelt tävlar mot dig själv (på samma sträcka, naturligtvis). Alternativ ställer du in en medelfart som du vill att VP:n skall ha. VP:n håller då en konstant fart oberoende av lutning, underlag och vind m.m. Du ser hela tiden i klockan hur lång du är före eller efter i avstånd och tid jämfört med VP:n.

Själv testade jag alternativ två. Det var en varm dag och jag hade kört ett swimrunpass dagen innan. Mina lår var hyggligt sega därför bestämde mig för att låta VP:n löpa i 4.20 min/km. Sedan gav jag mig direkt ut på en ganska flack 10 km runda. Jag lyckades att slå VP:n med fantastiska 34 meter och snittade rundan i 4:19-tempo. Därefter tog jag en nerjogg på 2 km och då fortsatte VP:n tugga på i sitt inställda tempo och jag fick se den virtuella löparen susa förbi. För mig kändes VP:n som en bra motivationshöjare, ett sätt att pressa sig mig lite mer och även få in tävlingskänsla. VP:n passar utmärkt att använda vid snabbdistanser men också för att hålla ett jämt bra tempo vid långpass. Alternativ ett d.v.s att tävla mot mitt virtuella jag får jag prova längre fram.....men det kan nog bli ganska stressande!

Mer swimrun.....

Känslan under dagens swimrun!

Efter swimrun-bild. Lånad från crosstränad.

Öloppet närmare sig med stormsteg och på tal om storm blev dagen swimrun bitvis en ganska stökig upplevelse. Jag hängde på Team Crosstränad när de skulle köra ett kortare swimrun vid Amundö. Det blåste frisk bris och på havet var det vita gäss. Dags att testa sin dådkraft, mod och crawl. Det kan ju faktiskt vara likadant väder den 3 aug. Vår runda bestod av löpning på och simning mellan Lilla Amundö - Stora Amundö - Stora Torholmen - Ryggasholmen - Stora Amundö. Löpningen blir mest löpning på klippor, riktigt roligt, tekniskt men också ganska tufft för benen. Under de två första sträckorna med simning var det rejäla vågor, i alla fall i mitt perspektiv. Min crawl kunde nog jämföras med en dålig utombordares. Resterande sträckor simning var efter den upplevelsen rena barnleken.

Jag har tidigare försökt att beskriva känslan av att köra swimrun. Man brukar ju säga att en bild säger mer än tusen ord och då borde ju en film säga ännu mer. Den ena halvan av Team Crosstränad gillar att ta kort och filma under träningspass m.m. Här följer lite av hans alster under finare förhållanden....

En månad kvar!

gp.se

En bloggfri månad. Har haft lite andra saker för mig och helt enkelt tagit timeout från bloggandet. Men jag har inte tagit ledigt från löpandet. Bara lagt om träningen lite grann. Förra året blev det en hel del tävlande.....roligt då, men i år har jag valt att satsa (eller kanske mera fokuserat) på några få tillställningar. Om exakt en månad är det dags för Öloppet, d.v.s ca 31 km löpning och 5 km simning i Göteborgs skärgård. Min fokusering har bl.a. bestått i att lära mig crawla i bassäng och för att sedan flytta ut den kunskapen i öppet vatten. Det finns en viss skillnad mellan den tillrättalagda simbassängen och ett mer vilt element ute i det fria. Samtidigt som jag uppskattar naturupplevelsen då jag glider fram i en tyst sjö finns det en uns av en hissnande känsla. Det gäller att inte vara allt för filosofisk eller fundera så mycket på vad som finns under eller framför det ganska begränsade siktfältet som ens simglasögon ger - det bästa är att bara veva på.....snart dags att flytta från sjöarna och ner i det djupa havet......undrar vad som döljer sig där?

Träningen har under den senaste månaden mest handlat om så kallad swimrun, springa och simma iförd våtdräkt och löparskor. När jag springer blir jag snabbt p.g.a våtdräkten rejält överhettad och längtar efter att hoppa ner i det svalkande vattnet. Efter ett tags crawlande med löparskorna på börjar jag sukta efter att få sträcka ut  benen......swimrun blir en slags kompromiss mellan vad som fungerar för löpning respektive simning. Men framförallt är det en väldigt rolig träningsform. Ett pass med swimrun på tre timmar bara flyger iväg, jämfört med ett lika långt renodlat pass med löpning som mentalt kan vara ganska tufft. Det är en speciell känsla att springa rakt mot en sjö och sedan vidare framåt, simma på och att inte vika ner sig för ett litet hinder. När jag kommer upp på andra sidan känner jag mig oftast väldigt levande i nuet även om nuet rätt ofta är ganska vimmelkantigt p.g.a någon slags störning av balanssinnet efter simningen.....