Idag blev det åter löpning med hunden i trailens tecken och då på leder från Jonsered till Skår. Solen sken och rundan kan definitivt anses som vacker. Underlaget bestod av ganska mycket is blandat med lera. Med andra ord var det fördelaktigt att springa med dubbade skor, vilket min medlöpare som sprang med vanlig terrängskor kan bekräfta. Fokus för min del var att samla löptid. Det vill säga att inte tänka så mycket på tempo eller hur långt jag sprungit. Jag tycker att tid och till viss del puls / ansträngning är ett bättre sätt att värdera ett pass med trailrunning. Att springa obanat eller på stigar i kuperad terräng blir en slags fartlek där hjärtat och ben m.m. ändå får sin beskärda träningsdos. Den här gången sprang jag i 1h 39 min och hade en medelpuls på behagliga 157 slag/min.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar