Barfota utan strumpor och skor

Barfotalöpning i Maspalomas.
Ren och skär löparglädje!

Så här dagen efter tävling hade jag egentligen tänk att springa en lätt runda med joggingvagnen, men den visade sig ha punktering. Men jag är extremt flexibel och fick ingen panik över det. Solen sken ju faktiskt och därför bestämde jag mig för att springa barfota. Springer inte barfota ofta och har ännu inte haft drivet att testa på ren asfalt utan håller mig till mjuka underlag. På träning och tävling dyker det upp mer och mer barfotalöpare eller löpare i Fivefingers. En del undrar säkert varför och tycker att det är en konstig fluga. Betänk dock att mänskligheten sprungit barfota 99.99 % av sin tid på jorden. Jag tycker att de som springer barfota på tävlingar verkligen har hittat sin egen upplevelse av löpning. Troligen är det frihetskänslan de vill åt, mer än snabba tider eller att slå rekord. Det syftet är ju egentligen avundsvärt. Alla har vi olika mål med att springa, men det grundläggande borde vara att löpning skall vara roligt. Ganska många verkar också börja med barfotalöpning p.g.a tidigare löparskador. Tänker dock inte ge mig in i debatten om barfotalöpning är bra eller dåligt, det får var och en bestämma!

Bilden ovan är den bild som jag har som huvudbild på bloggen. Den är tagen på Maspalomas och jag har precis sprungit ca 5 km barfota på stranden och efter detta blev det några små lekfulla ruscher med äldsta dottern som glatt skrek "SPRINGA!". Under den löpturen fick jag verkligen känslan av att så här skall löpning vara - inga skor och ingen GPS-klocka, bara ren och skär glädje - back to basic.

Mitt barfotapass blev en repris från förra sommaren. Då brukade jag med ganska jämna mellanrum springa barfota på en fotbollsplan. Det var faktiskt en av mina favoritpass. Tanken, för min del med passet, är att stärka musklerna i fötterna och som löpskolning samtidigt som det skall ge en del puls.

Så här såg dagens pass ut. Jag gick med barnvagnen till en fotbollsplan i närheten (gräs). Dottern hade somnat i barnvagnen när jag kom fram. Parkerade vagnen vid en av hörnflaggorna. Där tog jag av mig strumpor och skor. Sprang en uppvärmning på ca 10 minuter. Därefter sprang jag snabbt diagonalt, ca 120-130 m, över fotbollsplanen för att sedan jogga i 30 sek på kortsidan innan det blev en ny diagonal. Jag sprang totalt 30 diagonaler och hade en 90 sekundersvila efter 15 st. Avslutade med en kortare nerjogg innan jag tog vagnen och gick hem för en dusch. Lagom efter duschen vaknade dottern - ganska perfekt. Idag fick min Garmin hänga med och totalt blev det 8.5 km härlig och ganska svettig barfotalöpning. Barfotapasset finns också beskrivet av Szalkais och som en liten filmsnutt på följande länk.

Barfotabarn heter en dikt av Nils Ferlin men här passar det bättre med "Måndagsbarn" av Veronica Maggio.