söndag 20 maj 2012

Hundlöpet - en tredje plats!

Hundlöpet i Göteborg!
Idag var det snabbdistans eller tävling på schemat. Jag valde det sistnämnda och då jag har två stora intressen som ligger mig varmt om hjärtat, löpning och hundar, förenade jag dem genom att springa Hundlöpet.

Loppet var 10 km och sprangs på Skatås välkända gröna mil. Alla som har sprungit Skatåsmilen vet att den inte är en piss i Mississippi att springa. Rejält kuperad och backarna börjar redan tidigt och sedan fortsätter de hela vägen runt. Det är en rolig och omväxlande runda med vacker natur. Kan tänka mig att den är bra som träning inför Lidingöloppet. Vanligtvis brukar jag springa Skatåsmilen som en ganska lugn distans. Trots det blir pulsen oftast riktigt hög och benen får en hel del mjölksyra. Idag var det dessutom tävling och på det rejält varmt.

Tävlingen var riktigt bra anordnad med bl.a. chiptidtagning och startbåge. Det var inget startskott utan låten "Who let the dogs out" som indikerade starten. Min hund var rejält laddad och expanderlinan sträcktes till max.

Vi hamnade som tredje ekipage ganska direkt och första km sprangs i snabba 3.36 min/km. Efter det så sansade sig min hund, slutade dra och vi hittade båda en fin rytm. Jag märkte direkt att förstaplatsen var en omöjlighet då det ekipaget försvann snabbt. Han var för övrigt fjolårsvinnaren och sprang i år Skatåsmilen på fantastiska 36 min. Det blev en längre lucka till tvåan också. Ganska tätt bakom mig var två stycken ekipage och nosade. Skatåsmilen börjar ganska tufft med en hel del rejäla backar. Vid fyra km sprang vi i en av de längre uppförsbackarna. Då sprang ett ekipage förbi mig. De hade ganska listigt legat och dragit bakom mig. En bit längre fram började han (människan) dock att andas lite tyngre, så då gasade jag på och kom förbi. Där tyckte min hund att det var dags att göra stort, det blev en tvärnit och en ståvila i ca 30 sek. Ekipaget stack om mig igen. Hej och hå, det var bara att satsa igen och när de saktade in vid en vätskestation tog vi chansen och drog förbi. Nu ökade jag takten för att skapa en lucka. Samtidigt såg jag tvåan på lite håll och vi började faktiskt närma oss. Det gav mig lite mer energi och i backen vid bron över Brudaremossen var jag bara 50 meter bakom. Han började att titta lite nervöst över axeln och ökade takten något. Jag hade tyvärr aldrig kraften att ta in mer på honom utan spurtade in i mål som trea med hög puls och var riktigt nöjd med vårt lopp. Glömde stänga av min klocka, men tror att vi hamnade runt 42 minuter, vilket jag anser vara en bra tid på den tuffa banan. Efter målgång var det medalj och godiebag. Hundarna kunde få massage m.m. Vi står gärna på starten till det trevliga loppet nästa år igen och då skall vi fila på tiden lite till......
En snittpuls på 180 och en topp på 192 bpm i slutet. Skatåsmilen är tuff!

Min trogna löparkompis!








9 kommentarer:

  1. Grattis till pallplatsen!
    Alltid skoj att vara med i "toppen".

    Har själv siktat in mig på en mindre 10 KM:are på lördag där jag skall prova att gå med täten en stund.. Förutsatt att det inte dyker upp några kanoner.. Alltid skoj att drömma sig bort lite..

    Endast tio dagar kvar till Stockholm. Vågar jag prova på 4,15/KM och se hur långt det håller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar! Mindre lopp är verkligen bra för självförtroendet och samtidigt bra träning. Några kanoner och elitlöpare dyker alltid upp, även på de mindre loppet. De tänker nog likadant. På det här loppet, som ändå var lite speciellt, dök det upp en kanon från If Enhörna. Det är en klubb med massor av bra löpare och ligger i Stockholmstrakten...???? Men plötsligt händer det kanske och även vi får vinna ett lopp.....

      Stockholm närmar sig skrämmande fort. Känner jag dig rätt kommer du säkert att spänna bågen och prova 4.15-tempo! Lycka till i Stockholm och på ditt millopp!!

      Radera
  2. Vad roligt att TÄVLA med hund! Jag lånade grannens hund (blandras men tydligen mest schäfer) en hel del förra sommaren som springsällskap och det var väldigt trevligt även om det tendereade att bli lite ryckig löpning och rena rama sprinten innan första toabesöket i busken var avklarat! Det blev dock roliga fartlekspass där vi blandade långsam jogg med snabba ruscher.

    Ja mindre lopp är roliga som kontraster, inte samma folkfester men härlig gemenskap och väldigt prestigelöst, dessutom blir det ett helt annat lopp när man kan tänka bort tid och istället kriga om placering.

    Slutligen, ja Enhörna ligger en dryg mil utanför Södertälje och en knapp mil från där jag bor och om jag någon gång ansluter mig till en klubb är det det självklara valet för mig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Riktigt roligt att träna löpning med hunden. Många gånger är det hunden förtjänst att jag kommer ut och springer. Dessutom var det suveränt att även få tävla.

      Känner igen mig i känslan att tänka bort tid och istället kriga om placering. Jag tittade inte många gånger på klockan och det var både mentalt bra men gjorde också att loppet blev kontrollerat och bra rent taktiskt. Verkligen en skön känsla.

      Ja,killen från Enhörna var grymt snabb, vilket de flesta är som springer med randigt linné....:-) Säkert en riktigt bra klubb.

      Radera
    2. Måste direkt erkänna Staffan, att det är mycket tackvare ditt inlägg där du vann ett lopp förra året som jag har fått den något knepiga och mycket vågade satsning att försöka hänga med i täten..

      Per- Klart att det är mycket skoj att prova. Jag upplever det alltid lite nesligt att komma imål med krafter kvar. Men samtidigt, är det ju omöjligt att veta vad tiden/resultater hade blivit med en annorlunda upplägg.

      Radera
  3. Emir, ja det var roligt även om jag faktiskt vann bara tack vare att de tre löpare jag hade framför mig valt att springa 10km istället för 5km :-) Det var dessutom en härligt förvirrad stund ihop med publiken när jag missade målfållan och inte visste om jag var i mål eller inte. Testa, det värsta som kan hända är att du blir en erfarenhet rikare!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är väl skyldig en avrapportering från mitt lopp idag.
      Detta var Åsarpsloppet, www.asarpsloppet.se
      10 KM (dryga, Garmin visade 10,3).
      Hade spanat in vinnar- och topp 3 tiderna från tävlingens första tre år, och sett att jag borde ha en hygglig chans på en topplacering. Hade även kikat in youtube-filmen som de har på sin hemsida där de springer loppet, och visste därför att det både var kuperat och över gräs, grus och asfalt.

      Sagt och gjort, och lite efter konversationen här så provade jag och gick med täten. Jag och 5 man till kom tidigt iväg i en grupp. Kände genast att denna farten var mycket snabb. Klockan visade 3,20 på första kilometern!
      Insåg då att det var bättre att släppa iväg dessa raska herrar. Hade vid 3 KM kommit i kapp nr 5, som senare visade sig vara vinnaren i 5 KM-loppet som startade samtidigt.

      Min fotskadade vän som fick lämna återbud agerade coach och stod med peppande tillrop på tre ställen längs banan. Han ropade att jag var nummer 5, hade 4:an inom synhåll och vid 5 KM så såg jag att han var trött och sprang snabbt om. Kollade också på min klocka, och passerade 5 KM på 18,50, första gången under 19 minuter. (jippie)

      Sedan följde 2 KM i ensamhet. Varken någon löpare framför eller bakom mig. Banan gick nu på landet, övre gräsmattor, "bönders vägar" med lösa stenar, ja lite allt möjligt. Hur som, krafterna tröt och klockan visade nu 4,05. Jag såg i en 90 graders kurva att en svart tröja jagade mig. Jag visste med mig att någon sådan hade jag inte sprungit om, och med andra ord har denna bra fart under benen.

      Hör honom komma närmare och närmare, och vid 8 KM övergår banan i ett motionsspår som för dagen var mycket tungsprunget. Speakern liknade det vid att springa på en höjdhoppsmatta när han segerintervjuade vinnaren.
      Vid 9 KM-skylten passerar han mig, men samma emfas som jag vid 5 KM sprang om den andra killen. Jag låg nu åter femma i loppet och tittade på klockan. Denna visade i det kuperade motionsspåret över 4,30. En tid jag vilken dag i veckan skulle vara missnöjd med. Men med den öppningen och kuperade banan insåg jag att det nu bara var att försvara 5:e platsen.

      Jag varken såg eller hörde någon i närheten in på upploppet. Har lite krafter kvar till en spurt och klockan stannar på 41,10. Vart tog alla de sekunderna vägen??
      Segrare hade 35 minuter, imponerande!

      Friskt vågat, hälften vunnet. Nu är det bara 7 dagar kvar till Stockholm.

      Har ni sprungit något idag?

      Radera
    2. Du är bra på att både spänna bågen och springa, Emir...:-) Låter som du gjorde ett bra lopp på en tuff bana. Precis som vi skrivit tidigare är det en ganska skön känsla att slåss om plats istället för tid. Det verkar som någon kanonlöpare hittat till "ditt" lopp också!!!! Själv funderar jag på att försöka hitta ett 5 km lopp och prova det....

      Nix, ingen löpning idag. Har haft två vilodagar, med rejäla inslag av både underhållsarbete av huset och slappa i solen. Är nu rejält sugen på löpning och imorgon blir det ett pass. Dessutom är det hög tid att uppdatera bloggen!

      Radera
    3. Friskt vågat, hälften vunnet..?

      Insåg genast att 3,20 inte var min melodi. Men samtidigt var det inte möjligt för mig att se på de andra killarnas nummerlappar om de sprang 5 eller 10 KM. Detta då jag låg sist i gruppen.
      I alla fall, så här dagen efter börjar jag ändå bli nöjd över placeringen =)

      Radera