Varför löpning?


Jag sprang säkert som liten. Min ena dotter på två år säger ibland "springa" och sedan rusar hon runt med ett nästan perfekt löpsteg och ser så där härligt lycklig och vild ut. Någonstans i barndomen försvann nog den känslan för mig. Gymnastiklärarna var nog inte heller särskilt bra på att få löpning som något positiv eller roligt. Sista året i gymnasiet började jag dock att springa lite mer regelbunden och när jag ryckte in i det militära 1992 var jag i ganska bra kondition. Under lumpentiden som flygbasjägare blev det nog mer att gå väldigt långt och en del snabbmarscher, men inte så mycket ren löpning. Efter lumpen jobbade jag ett tag som brandman och där blev löpningen åter en naturlig del av vardagen. Åren har sedan gått och jag har fortsatt med sporadisk löpning, mest för "hushållsbehov" eller avkoppling. Har fortfarande ett arbete som kräver eller snarare blir lättare med en viss fysik. Några Göteborgsvarv har jag hunnit med. Fem stycken tror jag, varav det senaste 2005 med en tid på runt 1.38.00. Efter det har jag levt mest på gamla meriter och min fru tröttnade nog på mitt prat om att jag minsann skall springa Göteborgsvarvet. Hon gav därför mig på julafton 2010 nya löparkläder och en anmälan till varvet. Något varv blev det inte p.g.a. ett plötsligt uppkommet jobb, men hon lyckades att skapa en löpare.

Efter denna jul började jag springa betydligt mer och även med ett upplägg. Helt plötsligt sprang jag intervaller, snabbdistans, tröskelpass och långpass. Har också hunnit tävla en del och har bl.a. sprungit Stockholm Halvmaraton på 1.28.14, Finalloppet 18.8 km på 1.24.18, Sylvesterloppet 10 km på 40.01 och genomfört ett trailmaraton (43 km), Sandsjöbacka Trail maraton. Det sistnämnda sprangs i januari under en snöstorm i sjukt kuperad terräng och tog hela 4 h och 57 min. Löper numera runt en fem till sex mil i veckan.

Vad är en löpare? Min definition på löpare är någon som har slutat med vanlig jogging och helt enkelt har springandet som en viktig del av livet. Han/hon har nog också börjat "tänka" löpning. Det kan ske när jag t.ex ser en fin skogsstig - där vill jag springa. Vi löpare hälsar också lite försiktigt på varandra när vi möts på våra rundor. Över lag är de löpare jag mött och pratat med väldigt jordnära och trevliga människor. Mer om detta i ett annat inlägg. Just det, idag hade jag egentligen tänkt att det skulle vara en vilodag, men huvudet ville annat. Därför blev det en kort tur på sju kilometer med joggingvagnen. Denna vagn tänker jag också återkomma till.........