Vart är vi på väg!

Vart är vi på väg? Eller rättare sagt - vart springer jag? Idag blev det ett långpass med hunden på ca 22.3 km i ett för många västkustbor välkänt rekreationsområde. Då min blogg ännu inte har flera tusen besök om dagen och därför inte är sponsrad, kan jag inte erbjuda något fint pris. Rätt svar ger dig äran att inte vara en soffpotatis, då du onekligen känner igen de vackra vyerna. Frågan är alltså - Vad heter området och de två kuperade slingorna som jag springer på? En extra stjärna om du kan namnet på det bostadsområde som jag till slut springer ut bland.

Långpass är för löpare väldigt olika. För en motionär räcker det kanske med en timmas löpning och en sträcka på ca 12-15km , medan det för andra löpare skall till en två till tre timmars löpning. För att inte tala om ultralöpare. Idag kände jag mig som en riktig ultralöpare då jag sprang med en vattenflaska i handen. Problemet är att jag nog hade fått dubbla sträckan för att vara värd den titeln....

Mitt långpass sprangs i rejält kuperad terräng. Jag sprang i ca 1.54 h och hade lugn tempo. Det var inte svårt att springa lugnt bland alla branta backar. Gillar att springa långt i terräng av den anledningen. Du tvingas att ta det lite lugnare. Tanken är att vänja kroppen vid belastningen som det innebär att springa länge och att använda fett som bränsle när kolhydraterna tagit slut. För den som vill förkovra sig mer följer här en artikel om långpass från jogg.se.

Nu är benen härligt möra. Skall ligga i soffan och läsa det senaste numret av Runners World som låg i brevlåda. Som löparnörd får jag ungefär samma känsla som jag hade då jag var liten och Kalle Anka låg bland posten. Fast då fick jag "slåss" med mina syskon om vem som skulle läsa den först. Runners World får jag fortfarande ha för mig själv.